Pungpinans odlingslotter

Odlarskolan

Pungpinans Trädgårdsförening har satt mig (Lena Lundgren, lott 65) på skolbänken och mellan mars-november 2016 går jag i “odlarskola”. Jag ska regelbundet försöka att i sammandrag helt kort rapportera om vad jag lär mig. Det hör en hel del dokumentation till kursen – hör av er om det är något ni vill fördjupa er i.

 

Lektion 1 – Marklära

Som alla vet finns det olika slags jordar och på Pungpinan är det lerjord som gäller. Det ska vi vara glada för eftersom lerjordar är näringsrika. Att den är hård och tung att gräva kan man själv åtgärda: tillsätt mycket mullämnen (humus) såsom multnande växtdelar. Att ha en kompost där alla gamla växtrester läggs är perfekt – då har man alltid material att blanda i jorden eller att lägga på ytan som ett täcke. Ibland hör man att sand är bra att tillföra på en lerjord, men där riskerar man att bita sig i svansen ordentligt. Fin sand gör saken bara värre – ska sand tillföras ska det vara grov sand. Bäst är ändå alltid att förbättra med mull, typ kompost.

Här är FSSKs broschyrer om jordnära och kompost:

http://www.engsholmen.se/dokument/odling/loo_01_jord.pdf (jordlära)

http://www.engsholmen.se/dokument/odling/loo_13_kompost.pdf (kompostera trädgårdsavfallet)

Lektion 2 – Från frö till planta

Rätt sätt att lagra sparade frön: mörkt – svalt – torrt

Använd såjord (näringsfattig jord) vid sådd. Återanvänd mjölkpaket, kesoburkar mm – komihåg att göra dräneringshål i botten. Håll sådden fuktig – ett groende frö får aldrig torka ut.

När det är dags att sätta plantan i en egen kruka (omskolning) används planteringsjord.

Direktsådda plantor är alltid mer utsatta för angrepp. En förkultiverad planta är tåligare.

Fyrkantiga krukor tar mindre plats än runda.

Om extrabelysning används ska den lysa 14-16 timmar per dag

Det finns pelleterade frön på marknaden – bra och praktiskt när fröna är mycket små.

Avhärda plantorna innan de ska planteras ut. Välj ett halvskuggit ställe och täck gärna med odlingsväv. Ta in på natten så att temperaturchocken inte blir för stor. Tänk på att inte sätta de små plantorna i direkt solljus.

Här är FSSKs broschyr om förkultivering:

http://www.koloni.org/pdf/Lätt%20om%20odling%2006.pdf  (förkultivering)

Lektion 3 – Gödsel

De viktigaste näringsämnena som behövs vid odling av växter är Kväve (bra för det gröna/bladmassa), Fosfor (bra för tillväxten) och Kalium (bra för härdighet och struktur)

Jord som brukas och där man tar skördar behöver tillförsel av näringsämnen – det fungerar inte att ta från jorden utan att ge något tillbaka.

På Pungpinan strävar vi efter att alla ska odla ekologiskt – bra ekologiska gödselmetoder är stallgödsel (häst-, ko- och hönsskit), urin (guldvatten – späd 1 till 10), nässelvatten och vallörtsvatten, gräsklipp, gröngödsling. Och så förstås BOKASHI – vi är många nu som blivit bokashare!

Många tror att kompost är detsamma som gödning. Fel – kompostens fördelar ligger i jordförbättring dvs att man får en mer lättbearbetad och porös jord.

och här är FSSKs broschyr om gröngödsling:

http://www.koloni.org/pdf/Lätt%20om%20odling%2021.pdf (gröngödsling)

Lektion 4 – Pollinerare

Ingen är väl längre ovetande om hur extremt viktiga våra pollinerar är. Här talar vi både om honungsbin, solitärbin, humlor, fjärilar och blomflugor. Tänk på att plantera mycket växter som älskas av pollinerarare – då kommer din skörd bli större. Se också till att det finns växter med både nektar och pollen från tidig vår till höst. Och glöm inte att de behöver vatten också. Ett grunt blomfat med en barkbit som kan fungera som en liten brygga att klättra upp och ned till vattenytan på är perfekt, utan något att klättra på riskerar de att drunkna. Bygg ett insektshotell – det är varken svårt, dyrt eller tidskrävande – här är en länk med litet beskrivningar:

Så bygger du biholkar, bibatterier och insektshotell

och här är FSSKs broschyrer som handlar om pollinerare:

http://kolonitradgardsforbundet.se/wp-content/uploads/2014/02/L%C3%A4tt-om-odling-26.pdf

 

http://kolonitradgardsforbundet.se/wp-content/uploads/2014/02/L%C3%A4tt-om-odling-38.pdf

 

Lektion 5 – ogräs

Bästa sättet att bli av med fröogräs/ettåriga ogräs:

Låt inte ogräsen gå i frö utan klipp av blomställningarna innan de går i blom/fröar.

Gör iordning landet där du tänker så ett par veckor innan sådd. I och med att du krattar och luckrar kommer många ogräsfrön att gro. Rensa bort dem så snart de kommit upp utan att hacka för mycket i jorden. På så sätt har du sparat in en senare rensning och gett din sådd bättre förutsättning att lyckas.

Täck med gräsklipp (minst 5 cm) när dina sådda plantor kommit upp en bit – det hindrar ogräset att komma upp samtidigt som du tillför näring och behåller fukten i jorden.

Bästa sättet att bli av med rotogräs:

Gräv igenom jorden på djupet och försök ta bort alla rotbitar.

Utarma plantan genom att hela tiden ta bort allt ovanjordiskt (kan vara enda sätta på sikt i planteringar där man inte vill gräva upp alla plantor)

Täck med svart plast,  markduk eller kartong. Om det senare används kan man lägga på jord och så exempelvis gröngödslingsväxter ovanpå. Då blir det fint samtidigt som det gör nytta och kväver ogräset inunder. Täckning bör ligga minst två år för att säkra att ogräset verkligen har kvävts.

Det finns ett otal olika ogräs – det här är en mycket bra bestämningsnyckel från SLU:

http://ograsradgivaren.slu.se/

och här är länken till FSSKs broschyr om ogräs:

http://kolonitradgardsforbundet.se/wp-content/uploads/2014/02/L%C3%A4tt-om-odling-20.pdf

 

Lektion nr 6 – Beskärning

Man talar ofta om JAS när man pratar om beskärning. Det betyder JUNI, JULI, AUGUSTI och att det vid den tiden går bra att beskära eftersom trädet då läker sårytor lättare. Däremot ska inte all beskärning göras under den här perioden. Man ska alltid utgå ifrån vad man vill uppnå när man beskär träd. När det gäller exempelvis päron och äpple så främjar man tillväxten om man beskär tidigt och det kanske inte är det man vill. Körsbär och plommon beskärs bäst efter skörd, dvs i september men om det rör sig om en större gren bör man vänta till oktober. Om det är vattenskott som ska tas bort fungerar JAS-beskärning bra  – tänk då på att inte ta mer än 1/3 av skotten annars stimuleras bara trädet att sätta ännu fler vattenskott.

Se till att ta bort döda, torra, skadade och sjuka grenar, korsande grenar, rotskott eller stamskott och i övrigt dåligt placerade grenar.

När en gren sågas av, lämna då en liten bit av den sk kragen men aldrig någon bit/tapp av själva grenen.

En annan viktig regel är att aldrig beskära fruktträd under blomning eller när temperaturen är lägre än -10 grader.

och här är FSSKs broschyr om beskärning

http://kolonitradgardsforbundet.se/wp-content/uploads/2014/02/L%C3%A4tt-om-odling-14.pdf

 

Lektion 7 – Skadegörare

Efter att ha lyssnat på Maj-Lis Petterssons föredrag om allt som kan drabba odlingen är jag lätt förvånad över att något överhuvudtaget blir skördeklart! Här är i alla fall några tips om vad man kan göra med några av marodörerna:

Larver – bespruta med Basillus Larvskydd – finns att köpa på Nyttodjur.se och är riktigt effektivt! Roligt för alla oss som gillar att odla kål och ständigt får den uppäten av larver från kålmal,  kålfluga och kålfjäril. Täck dessutom med fiberduk.

Bladlöss – spruta med såpvatten (1 liter vatten, 0,5 dl såpa och några droppar T-röd)

Potatisbladmögel – finns inget botemedel men om du blivit drabbad KLIPP GENAST AV BLASTEN, LÄGG I SÄCK OCH TRANSPORTERA BORT/BRÄNN DEN! Det är inte ok att låta blasten vara kvar och smitta vidare inom området.  Se till att välja en tidig potatissort så undviks bladmögel eftersom potatisen kan skördas innan möglet slår till.  Amandine med flera sorter är dessutom både tidiga OCH lagringsdugliga.

Honungsskivling – etablerar sig gärna på skadade eller nedhuggna träd. Lämna ALDRIG stubbe kvar om ett träd tagits ned. Svampen älskar syrener.

Liljebaggar – kolla undersidan av liljorna och kläm ihjäl ägg/larver.

Minerarfluga – lever inne i bladen på stjärnflocka och gör hela växten fläckig och ful. Nyp bort angripna blad och elda upp dem – lägg inte på komposten.

Och så naturligtvis den vi kanske tycker allra minst om – Spansk skogssnigel – den får en helt egen broschyr:

http://kolonisten.dinstudio.se/files/latt_om_odling_43.pdf

 

Lektion 8 – Växternas latinska namn

Om man lärt sig några typiska latinska beskrivande ord kan man lättare få ett hum om växtens karaktär. Variegata betyder exempelvis brokig/fläckig och Odeorata betyder väldoftande. Dessutom kan det ju slumpa sig så att man träffar på en trädgårdsfantast från ett annat land. Växtlatinet är universellt och gör att du kan diskutera släkten, arter etc med alla som också “kan språket”.

Här är en sammanställning av latinska och grekiska ord som förekommer i växters latinska namn:

http://www.bsis.org/Dokument/latnamn.pdf